Hus med tre rum och källare för högst 70 kronor i månaden. Det var målet när Göteborgs första småhusområde i Bräcke på Hisingen började planeras 1933. Projektet var en del av egnahemsrörelsen, som ville göra det möjligt för familjer med låga inkomster att flytta till rymligare och hälsosammare bostäder. Det var också starten för kommunala Småstugebyrån, Egnahemsbolagets föregångare.
Två år senare var husen färdiga. De döptes snabbt till sockerlådorna genom Göteborgshumorn. Kontantinsatsen utgjordes av eget arbete och hela familjen var engagerad i bygget. Den vanliga bostaden för en arbetarfamilj var då 1 rum och kök, ofta med enbart kallt vatten och torrdass på gården. Eftersom familjerna var stora var det var både trångt och ohälsosamt. Så även om standarden i de nya husen var enkel med dagens mått, var skillnaden himmelsvid. Här fanns flera sovrum, vardagsrum, rinnande varmt och kallt vatten samt tvättstuga, vattentoalett och badkar.
En del av folkhemsbygget
Mycket har hänt under de 80 år som gått, men sockerlådorna står kvar och egnahemsrörelsens anda återspeglas i dagens Egnahemsbolag.
– Vårt uppdrag från Göteborgs Stad är att ge göteborgare i alla delar av staden möjlighet att förverkliga drömmen om eget hus eller bostadsrätt, säger Pertti Heina, Egnahemsbolagets VD. Vi ska vara aktiva i utvecklingen av kommunens bostadsmarknad. Även om vi arbetar på en kommersiell marknad har vi som kommunalt bolag ett särskilt ansvar för var, hur och för vem vi bygger. I uppdraget ligger bland annat att ge invånare i områden som domineras av hyresrätter möjlighet att äga sin bostad, utan att behöva flytta från en stadsdel man trivs i. Därför är vi till exempel ett av de få byggbolag som bygger nya småhus och bostadsrätter i de nordöstra stadsdelarna.
Jubileumsbok och tävling
Vårt firande av 80-årsjubileet kommer att märkas på flera olika sätt.
– Det bästa vi kan göra är att se framåt och bli ännu bättre på det gör, säger Pertti Heina. Kontinuerligt utvecklar vi vår kommunikation med bostadsköparna. Vi har förbättrat informationsmaterialet och ökat vår närvaro i digitala medier med hemsidor och appar för nya områden. Där kan man snabbt och lätt hitta aktuell information och följa hur ens nya hem växer fram. Vi har snyggat till oss lite genom att finputsa på logotypen och annat i vår kostym.
Men inget jubileum utan en jubileumsbok. I denna, som kommer i slutet av september, berättas historien om egnahemsrörelsen i text och bild. Men framförallt handlar den om människor och platser i Göteborg samt innehåller tips och råd för egnahemsägare.
– Men det som kommer att engagera flest göteborgare är nog höstens tävling, säger Pertti Heina. Kan man sitt Göteborg väntar fina priser. Tävlingen utannonseras 16 september, så passa då på att testa dina kunskaper på www.egnahemtavling.se .
Nästa 80 år?
Så långt fram vågar inte Pertti Heina spå. Men det finns några tydliga utvecklingstrender.
– Hållbarhetsfrågorna är alltid aktuella och här ligger vi långt framme med energisnåla hus, säger han. Våra nya småhus på Kastmyntsgatan i Högsbohöjd och Källehöjden på Hisingen är exempel på detta. Något som blir allt vanligare är stadsförtätning, det vill säga bygga nya bostäder i befintliga områden. Till exempel på Kortedala Torg, där vi river ett gammalt slitet hus och bygger nytt med moderna lägenheter samt Kyrkbytorget där vi är med och förnyar torget från 50-talet med ett nytt bostadshus.